Liten uppdatering
Det var ett tag sedan jag skrev i bloggen nu. Varför? Tja, det har varit en hel del annat som tagit tiden i anspråk i mitt så kallade liv. Repeterar lite saker för mig själv för att se vad som faktiskt har hänt. Det är så lätt att bara tycka att det ”bara rullar på” och att inget speciellt har hänt. Så lite minnesanteckningar för mig själv att gå tillbaka till helt enkelt:
Livet & Kärleken
Snart firar jag och min älskling 6 månaders dag Det är konstigt, men eftersom vi känt varandra så länge och så nära innan vi ”gjorde slag i saken” så känns det som mycket längre. Säger som min mamma sa: ”Det känns som Anna alltid varit med oss”. Som tidigare ofrivillig singel så förvånas jag ständigt över hur snabbt Anna (och M) blivit oumbärliga delar av mitt liv. Det känns så skönt, härligt och naturligt och jag har nog aldrig tidigare varit så här lycklig. Det bästa jag har gjort i livet (hittills) är att säga till Anna vad jag kände innerst inne, så enkelt är det. Den känslan av att vara älskad för den man är (även om jag fortfarande kan ha svårt att anse mig vara värd det) är underbar och något jag önskar att alla får känna. Har börjat veckopendla till Stockholm och det känns så otroligt skönt eftersom saknaden när vi är ifrån varandra är så smärtsam. Lite smärta kan vara trevligt *hehe* men man ska inte utsätta sig för för mycket i onödan! Vi har pratat om att det är viktigt att vara lyhörd för att jag kanske inte kommer att orka att veckopendla varje vecka framöver. Tur att jag har Anna som också kan hålla ögonen på mig för jag har en tydlig tendens att bara vilja ”köra på” när jag mår bra och allt flyter på. Det gäller att vara lite förebyggande och ta ansvar för sitt eget mående på ett bra sätt. Att inte vänta till man mår dåligt av något utan arbeta aktivt med att aldrig hamna i den situationen. Det är något som jag har lärt mig genom min sjukskrivning, men behöver påminna mig själv om det ibland. Det är just det att när jag mår bra så vill jag verkligen MÅ BRA HELA TIDEN!
Boendet
Har efter 7 år (på dagen faktiskt) flyttat till en ny lägenhet. Det har varit på gång länge, dels eftersom jag i början ville flytta till en lite större lägenhet med balkong men mest för att det skulle kännas så bra rent mentalt att flytta. Ett efterlängtad uppbrott från tidigare rutiner alltså. Nu blev det ju lite annorlunda än väntat, på det bästa sätt man kan tänka sig, och jag flyttade istället till en mindre övernattningslägenhet närmare jobbet för att få ner mina boendekostnader här i Göteborg. Varför slänga ut pengar här när allt jag vill ha finns i Stockholm? Jag konstaterade tidigare att det påverkade mig mer att flytta än vad jag trodde. Ska inte säga att jag var nerstämd, men det var helt enkelt mycket känslor som kom upp till ytan när det verkligen blev av. Mest av allt var det en lättnadskänsla och en känsla av frihet.
Jobbet
I mångt och mycket kan man säga att det hela flyter på och jag trivs bra på den nivån som är nu (50%). Dels för att tidsomfattningen tillåter mig att veckopendla till Stockholm och att det låter mig återhämta mig på ett bra sätt. Då är det bättre att jag utmanar mig själv genom att ta på mig mer ansvar (vilket jag har gjort) och tänjer på mina gränser på det sättet. Händelser på min gamla avdelning gör att det framstår allt klarare för mig att jag absolut inte ska tillbaka dit. Visst skulle det vara en revansch att känna att jag ”var tillbaka”, men samtidigt så vet jag hur läget är där genom kontakter med tidigare kollegor. Allt jag vet och känner säger mig att det skulle vara ett stort steg tillbaka för mig att jobba där om man ser till mitt mående. När det räcker med att jag tänker på situationen för att jag ska börja må dåligt så ger det mig en rätt bra indikation på hur jag skulle må av att jobba där. Även om jag är känsligare än tidigare (eller kanske bara mer uppmärksam) så är det faktum att flera av mina tidigare kollegor är eller har varit sjukskrivna ett tecken på att ingenting har ändrats i grunden på avdelningen. Det skulle vara direkt olämpligt för mig att gå tillbaka till en liknande tjänst, det är jag övertygad om och där har jag min rehabsamordnare på min sida. På min nuvarande avdelning har jag fast tjänst fram till årsskiftet så det gäller ju att hitta en mer permanent lösning. För min del så innebär det att jag vill bli förflyttad till Stockholm, men jag inser att möjligheterna till det nog är begränsade. Jag och min rehabsamordnare utreder möjliga vägar vi kan gå framöver och det känns väldigt tryggt att ha henne med mig under resan. Där kan man snacka om en person som har rätt jobb för hon är verkligen grymt bra på det! Vi är båda överens om att det är en stor möjlighet att jag faktiskt ska byta företag/bransch för att må riktigt bra och bara att komma fram till det var en lättnad. Visst känns det skrämmande, men det är väl all förändring till viss del?
Katten
Min älskade pälsis är just nu hemma hos mina underbara föräldrar och återhämtar sig efter steriliseringen. Hon kommer att bli glad på söndag när hon får ta av sig tratten och äntligen kan komma åt att tvätta sig ordentligt. Sen om hon kommer att njuta lika mycket av det väntande badet är väl en annan sak *hehe*. I slutet av september ska vi köra ett flyttlass till Stockholm och då ska Hedvig med upp eftersom hon ska bo hos sin uppfödare ett tag medan stambytet blir klart i vår lägenhet. Det går bara inte att ha en katt i en sådan lägenhet så detta blir en bra lösning. Även om jag kommer att sakna henne otroligt mycket så vet jag ju att hon har det bra och att hon snart kommer att vara hos oss. Hoppas och tror att hon kommer att acceptera flytten och må bra tillsammans med mig, Anna och M i Stockholm.
posted by Kerthan @ 09:53
2 comments
