Eddie Izzard

Ja jösses vilken tur det är att man kan ta till skrattet även när livet känns lite upp och ner! Mr Izzard är min favoritkomiker alla kategorier och är väldigt glad att jag tog mig iväg (alldeles själv!) och såg på honom när han var här i Sverige senast. Var ren tur att jag fick tag på biljetter och då får man ju passa på när tillfälle ges!

Fantastiskt vilken förlösande effekt både skratt och gråt har på en! Känner att jag har svårare att verkligen släppa fram mina känslor i och med min depression. Kanske för att jag är rädd för att ännu en gång hamna i det mörker jag befunnit mig i innan min operation. Men ser jag på en sorglig eller känslosam film som jag lever mig in i så ger det mig möjlighet att faktiskt lätta på locket en aning och släppa fram både min sorg och min ilska.

Som sagt så är ju just behovet av kontroll en stor sak jag måste jobba med, att faktiskt våga att inte vara i kontroll hela tiden och att finna andra vägar att våga släppa kontrollen och döva mina känslor än att stoppa i mig massa mat. Operationen har ju gett mig förutsättningarna rent fysiskt, men det stora arbetet sitter i skallen och den är väldigt tjock och ogenomtränglig ibland.

Wow, var en del saker jag ville få ur mig så det blir en del skrivet så här i början på bloggen känner jag. Känns bra att ha den som en ventil för mig själv. Sen om någon annan ser det hela, tja de får ta den för vad den är. Säger inte att det är rätt, men det är vad jag känner för stunden.