Kattankar

Var inne på en bekants sida och tittade på Maine Coon-katter som jag följt lite sedan de föddes. De är så ståtliga och fina att det gör ont i hjärtat. Saknar min gamla katt Missan som vi hade i min familj när jag växte upp. Det är något visst med den självständighet och villkorslösa kärlek man får när man har en katt. Samtidigt så är det så lätt att ge kärlek, lite fegt på det sättet att man inte riskerar något, men man tager vad man haver som sagt.

Så många härliga (och en del sorgliga) minnen man har från sina husdjur helt klart! Även om det är massa år sedan man hade dem så finns de kvar med en. Fina minnen kan lätta upp en svår dag, och de sorgliga minnena kan hjälpa fram de tårar man behöver fälla.